Alkohol och rökning

Alkohol

Ett lågt till moderat alkoholintag innebär 1–6 standardglas per vecka. Ett standardglas, 10–12 g alkohol, motsvarar ca 15 cl vin, 33 cl starköl och
4 cl sprit.

I den grupp män och kvinnor i kohorterna som har ett högt alkoholintag ser forskarna en högre andel som drabbas av hjärtinfarkt, förmaksflimmer och hjärtsvikt, hjärnblödning, tjock- och ändtarmscancer, bukspottkörtelcancer, magcancer och pankreatit (inflammation av bukspottkörteln). De kvinnor som drack mycket alkohol drabbas också oftare av grå starr än kvinnor med låg till måttlig alkoholkonsumtion. Hos mammografikohorten finns även en högre andel som insjuknar i magcancer i den grupp kvinnor som drack mer än
1 starköl per vecka.

I kohorterna finns ett samband mellan låg till moderat konsumtion av alkohol och minskad risk att drabbas av hjärtsvikt, förmaksflimmer, hjärninfarkt och aortastenos. Gruppen kvinnor och män som hade ett intag av små mängder alkohol, 6 g per dag för kvinnor och 15 g per dag för män, levde i genomsnitt längre än de grupper som hade inget eller ett måttligt till högt intag av alkohol. Ytterligare samband finns mellan lågt till måttligt intag av alkohol och en lägre risk att drabbas av njurcancer och aortaaneurysm samt kortare rehabiliteringstid vid höftfraktur. Hos kvinnor i mammografikohorten med lågt till moderat intag av alkohol finns även ett samband med en lägre risk att drabbas av cancer i livmoderkroppen och reumatoid artrit.

Läs gärna mer om alkohol och hälsa på Folkhälsomyndigheten, Systembolaget, Karolinska Institutet och Alkohollinjen.

Rökning

Av de individer i kohorterna som insjuknat i cancer har rökare insjuknat i cancer i genomsnitt 8 år tidigare än icke-rökare, respektive dött på grund av cancer i genomsnitt 10 år tidigare än icke-rökare. Sambandet är mest tydligt för lungcancer och minst tydligt för bröstcancer. Studier i kohorterna visar också ett samband mellan antalet år sedan sista cigaretten och hjärt- kärlsjukdomar samt en kortare genomsnittlig livslängd. I gruppen aktiva rökare insjuknade dubbelt så många i hjärt-kärlsjukdom jämfört med icke-rökare och i gruppen före detta rökare insjuknade drygt en tredjedel fler i hjärt- kärlsjukdom jämfört med icke-rökare. En tredjedel av de tidigare rökarna levde i genomsnitt kortare än icke rökare, detta jämfört med aktiva rökare där hälften av gruppen fick ett i genomsnitt kortare liv jämfört med icke-rökare. Ju längre tid som passerat sedan sista cigaretten desto svagare var sambandet mellan rökning och risken att dö i förtid.

I kohorterna ser forskarna ett samband mellan rökning och en ökad risk för aortastenos, bukspottkörtelcancer, magcancer, pankreatit (inflammerad bukspottkörtel), grå starr och aortaaneurysm. Rökande kvinnor i mammografikohorten drabbas i högre utsträckning av reumatoid artrit jämfört med icke rökande kvinnor, och av de rökande kvinnor som kommer i klimakteriet tidigt är det fler som får hjärtsvikt och lever i genomsnitt kortare än icke rökande kvinnor som kommer tidigt i klimakteriet. Även antalet fall av äggstockscancer och divertikulit (inflammerade tarmfickor) är högre hos rökande kvinnor jämfört med kvinnor som inte röker.

Du kan läsa mer om rökning hos Folkhälsomyndigheten, Hjärt-lungfonden och Sluta-röka-linjen.