Livsmedel

I de studier som gjorts i kohorterna har forskarna sett en övre gräns för sambandet av hälsofrämjande effekter av choklad. I den svenska manskohorten har forskarna funnit att risken för hjärtsvikt var lägre om män åt 1 portion* choklad 3–6 gånger i veckan, medan motsvarande för kvinnor i mammografikohorten var 1 portion choklad 1–2 gånger per vecka jämfört med dem som inte åt choklad. Den grupp som åt mer choklad än så drabbades oftare av hjärtsvikt. Antalet som drabbas av stroke var lägre i den grupp i båda kohorterna som åt ca 65 g choklad per vecka, ungefär 1–2 portioner, och antalet som får en hjärtinfarkt minskar i den grupp som åt 3–4 portioner choklad per vecka. Hos mammografikohorten ser forskarna inget samband mellan chokladintag och risken att drabbas av förmaksflimmer, något som inte är studerat hos män och sambandet är därför oklart.

*I Sverige räknas 26–42 g som en portion choklad medan man i USA räknar 28 g som en portion.

Att det generellt sett är hälsosamt att äta fisk avspeglas i kohorterna genom att de män och kvinnor i kohorterna som åt 1–2 portioner fisk per vecka lever i genomsnitt längre än de som åt mindre eller mer fisk än så per vecka. Vad gäller fet fisk bör inte fler än 2 portioner per vecka överskridas då ansamlingen av miljögifter, som PCB, i fet fisk har motsatt effekt och kan öka risken att dö i förtid. Både i mammografikohorten och i manskohorten har forskarna funnit att individer som har diabetes typ 2 i lägre utsträckning dör i hjärt-kärlsjukdom om de åt 1–2 portioner fisk per vecka. Deras genomsnittliga livslängd är däremot densamma som hos friska personer oavsett mängd fisk. Eftersom diabetiker har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom kan fisk 1–2 gånger i veckan vara ett enkelt sätt att förbättra hälsan för denna grupp. Forskarna har också funnit att män och kvinnor i kohorterna som åt fisk 1–3 gånger per vecka i lägre utsträckning drabbas av reumatoid artrit än de som åt mindre eller mer fisk än så.

Kvinnor som åt fet fisk 1–2 gånger per vecka hade lägre risk för hjärtsvikt, jämfört med en låg fiskkonsumtion (inget samband sågs bland männen). Det finns inget samband mellan typ av fisk och pankreatit (inflammation i bukspottkörteln), men de individer i kohorterna som åt fisk 1–2 gånger i veckan insjuknade i lägre grad i pankreatit. I mammografikohorten har forskarna funnit att mager fisk 3 gånger per vecka har ett samband med lägre risk att drabbas av stroke, och att fet fisk 1 gång per vecka har ett samband med lägre risk att drabbas av njurcancer. I kohorten av svenska män har i en studie påvisats att de män som åt mycket stekt fisk och skaldjur hade högre risk för diabetes typ 2, medan den totala fiskkonsumtionen däremot inte hade något samband med risken att drabbas av diabetes typ 2. Fiskkonsumtionen hade inget samband med risken att drabbas av äggstockscancer eller bukspottkörtelcancer hos kvinnor i mammografikohorten.

Generellt sett är det bra att äta frukt och grönsaker – inte i någon av de studier som gjorts på kohorterna har forskarna funnit något negativt samband mellan hälsa och frukt och grönsaker. Forskarna har noterat en gradvis minskad förekomst av sjukdomar med ökad rapporterad konsumtion av frukt och grönsaker, upp till åtminstone 5 portioner per dag. En portion motsvarar enligt livsmedelsverket ca 100 g.

Frukt och grönsaker

De individer i mammografikohorten och manskohorten som åt varken frukt eller grönsaker lever i genomsnitt upp till 3 år kortare jämfört med de individer som åt 5 eller fler portioner frukt och grönsaker per dag. Av de sjukdomar som studerats i kohorterna så insjuknar färre individer i stroke, njurcancer och höftfraktur i den grupp som åt minst 3–5 portioner frukt och grönsaker per dag. För kvinnorna i mammografikohorten är det även färre som får hjärtsvikt i den grupp med detta intag av frukt och grönsaker. Det finns ett samband mellan högt intag av frukt och en lägre risk för aortaanuerysm i både mammografikohorten och manskohorten, medan ett högt intag av grönsaker istället visar ett samband med lägre risk att drabbas av stroke, gallblåsecancer och pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) i båda kohorterna. Inte i någon av kohorterna har man funnit något samband mellan intag av frukt och grönsaker och risken att insjukna i bukspottkörtelcancer, urinblåsecancer, bröstcancer eller prostatacancer. För äggstockscancer är resultaten motstridiga, i den svenska mammografikohorten finns ett samband mellan högt intag av grönsaker och en lägre risk att insjukna i denna cancertyp, ett samband som inte finns för frukt. På en större geografisk skala, när mammografikohorten analyseras tillsammans med data från nordamerikanska och europeiska kohorter, så finns inget samband mellan frukt och grönsaker och risken att insjukna i äggstockscancer. Varför frukt och grönsaker verkar ha en skyddande effekt på äggstockscancer hos kvinnor i Mälardalen kvarstår att ta reda på.

Av enskilda frukter så sticker äpple och päron ut då kvinnorna i mammografikohorten som åt mycket av dessa frukter i lägre utsträckning drabbas av hjärtsvikt än övriga kvinnor. I gruppen med högt intag av äpplen och päron är även antalet som får en stroke lägre hos både kvinnor och män i de två kohorterna jämfört med de som åt färre äpplen och päron. Enskilda grönsaker som utmärker sig är bladgrönsaker. Ett högt intag av bladgrönsaker visar ett samband med en minskad risk att drabbas av stroke och gallblåsecancer medan ett högt intag av rotfrukter visar ett samband med minskad risk för gallblåsecancer och njurcancer i båda kohorterna.

Fibrer

I de studier där forskare analyserat sambandet mellan fiberintag från frukt och grönsaker och hälsa, visar resultaten för båda kohorterna att för den grupp individer som åt mycket av denna typ av fibrer mer sällan drabbades av stroke, njurcancer samt höftfrakturer jämfört med den grupp som sällan åt frukt och grönsaker. Hos kvinnor var även antalet som insjuknade i bröstcancer lägre i gruppen som åt mycket frukt och grönsaker.

I mammografikohorten hade kvinnor som åt mycket fibrer från spannmål (fullkorn) en lägre risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer, men sambandet kvarstod inte om de även åt lite frukt och grönsaker. När forskarna lägger ihop data från mammografikohorten med data från kohorter i Nordamerika och Europa så finner de inte detta samband med lägre risk för tjock- och ändtarmscancer hos de kvinnor om åt mycket fibrer från spannmål. Forskarna vet inte varför det skiljer sig mellan Sverige och Europa och Nordamerika.

I kohorten av svenska män har forskarna funnit ett samband mellan högt fiberintag från frukt, grönsaker och spannmål och lägre risk för KOL hos rökare. Däremot har inte ett högt intag av spannmålsfibrer i någon av kohorterna något samband med risken att drabbas av stroke eller mag- och matstrupscancer.

Kaffe

I studier om kaffets effekt på hälsan räknas 5–6 koppar kaffe eller mer per dag som mycket, detta jämför forskarna mot mindre än 1 kopp per dag, 1–2 koppar per dag och 3–4 koppar per dag. Oavsett kön och mängd kaffe som deltagarna i kohorterna har druckit ser inte forskarna något samband med risken att drabbas av hjärtsvikt, förmaksflimmer, tjock- och ändtarmscancer, bukspottkörtelcancer, njurcancer och pankreatit (inflammerad bukspottkörtel). Det finns inte heller något samband mellan kaffedrickande och risken att behöva operera bort gallblåsan (kolecystektomi), däremot insjuknar färre i gallblåsecancer i den grupp som dricker mycket kaffe. Denna grupp lever också i genomsnitt längre jämfört med kvinnor och män som dricker mindre kaffe. Varför kaffe har den här effekten är inte helt klarlagt, men kaffets antioxidantiska egenskaper kan vara en av orsakerna.

Hos kvinnorna i mammografikohorten ser forskarna ett samband mellan ett högt kaffeintag och en ökad risk för aortastenos och magcancer. Färre kvinnor som var överviktiga och som drack mycket kaffe insjuknade däremot i cancer i livmoderkroppen jämfört med övriga kvinnor i mammografikohorten, alltså överviktiga kvinnor som drack mindre mängd kaffe eller normalviktiga kvinnor som drack lite eller mycket kaffe. I mammografikohorten finns inte något samband mellan mängd kaffe som konsumerades och risken att drabbas av hjärtinfarkt, äggstockscancer och bröstcancer samt risken att dö efter insjuknande i bröstcancer. Hos svenska manskohorten finns ett samband mellan lägre risk att drabbas av stroke hos den grupp män som drack mycket kaffe, medan det inte finns något samband mellan kaffekonsumtion och prostatacancer i kohorten. I en första analys observerade forskarna ett samband mellan kaffekonsumtion och en ökad risk för fraktur. I efterföljande analyser kunde forskarna däremot konstatera att det inte fanns något samband mellan kaffekonsumtion och frakturrisk hos varken kvinnor eller män, trots att kvinnor som drack mycket kaffe hade en något lägre bentäthet.

Te

Indelningen av konsumtionen är densamma som för kaffe, 1 kopp per dag, 1–2 koppar per dag, 3–4 koppar per dag och 5–6 koppar per dag. Hög tekonsumtion, 5–6 koppar per dag, visar ett samband med lägre risk för stroke och njurcancer hos både män och kvinnor i de två kohorterna. Hos mammografikohorten finns inget samband mellan tekonsumtion och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer medan det finns ett samband med högre risk för dessa sjukdomar hos män i manskohorten som drack stora mängder te. Kvinnor som drack mycket te hade lägre risk att drabbas av äggstockscancer, men högre risk att få vissa typer av bröstcancertumörer. Det finns däremot inget samband mellan tekonsumtionen och överlevnaden efter insjuknande i bröstcancer.

I studierna delas kött upp i rött kött (nöt- och fläskkött, köttfärs, lever/njure), vitt kött (fågel) och processat kött (till exempel smörgåsmat och korv). Det är framför allt intag av rött och processat kött som har studerats i kohorterna. I några studier har man också studerat hemjärn, den typ av järn som finns i kött, och dess samband med hälsan.

I både mammografikohorten och kohorten av svenska män observeras en i genomsnitt kortare livslängd hos de individer som åt mycket rött kött, 100 g eller mer per dag, och mycket processat kött, 50 g eller mer per dag, jämfört med den grupp som åt lite kött. Sambandet är tydligare för processat kött. Livslängden var i genomsnitt mellan 9 och 24 månader kortare hos den grupp individer som åt mer än 100 g processat kött eller 300 g rött kött per dag. Vad gäller rött kött finns också ett samband med en ökad risk att dö i hjärt- kärlsjukdom hos kohorterna, ett sambandet som inte finns för cancer. Risken att dö i hjärt- kärlsjukdom förändrades inte av en hög konsumtion av frukt och grönsaker.

Rött kött

När mammografikohorten och kohorten av svenska män har analyserats tillsammans med kohorter från Nordamerika och Europa har forskarna funnit en högre risk att drabbas av stroke hos de individer som åt mycket rött kött. Det sambandet finns inte hos kohorten av svenska män när den analyseras enskilt. Däremot sågs en högre risk för en av stroketyperna hos de kvinnor i mammografikohorten som åt mycket rött kött. Hos normalviktiga män i manskohorten finns ett samband mellan intag av mycket av den typ av järn, hemjärn, som kommer från animaliska produkter, och sjukdomen. För kvinnor i mammografikohorten var sambandet med högre risk att drabbas av stroke istället förenat med högt intag av animaliskt protein, jämfört med högt intag av vegetabiliskt protein eller vitt kött.

Individer i kohorten av svenska män som åt mycket hemjärn hade även en högre risk att drabbas av akut, dödlig hjärtinfarkt, ett samband som blev ännu mer distinkt vid en mineralfattig kost. I båda kohorterna finns en högre frekvens av tjock- och ändtarmscancer hos den grupp som hade en hög konsumtion av rött kött. Hos kvinnor som drack mer än 20 g alkohol per vecka blev det sambandet ännu tydligare.

Forskarna ser inte något samband mellan mängden rött kött en person konsumerade i de två kohorterna och KOL, magcancer, njurcancer eller prostatcancer. Sett i ett globalt perspektiv skiljer sig detta då forskarna ser ett samband mellan en hög konsumtion av rött kött och en ökad risk för en viss typ av prostatacancer.

Processat kött

Hos båda kohorterna har forskarna funnit ett samband mellan en hög konsumtion av processat kött och en högre risk att drabbas av stroke, hjärtsvikt, KOL om man är aktiv rökare, tjock- och ändtarmscancer och magcancer. De ser däremot inte något samband mellan intag av processat kött och risken att drabbas av njurcancer, prostatacancer eller äggstockscancer varken hos mammografikohorten eller manskohorten.

Rött och processat kött

För cancer i bukspottkörteln och i urinblåsan ser sambanden mellan sjukdomen och konsumtionen av rött och processat kött olika ut beroende på geografisk skala och kön. Hos mammografikohorten ser forskarna ett tydligt samband med en hög konsumtion av rött kött och en högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer och ett samband mellan en hög konsumtionen av vitt kött och en lägre risk att insjukna i bukspottkörtelcancer. För kvinnor som åt mycket processat kött ser forskarna inget samband mellan processat kött och risken att drabbas av bukspottkörtelcancer. När båda de svenska kohorterna analyseras tillsammans med nordamerikanska och europeiska kohorter ser forskarna ett samband mellan en hög konsumtion av rött kött och en högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer hos män, men inte hos kvinnor, och ett samband mellan en hög konsumtion av processat kött och en högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer hos båda könen. För cancer i urinblåsan finns inget samband mellan konsumtion av rött och processat kött och risken att drabbas av cancer i de svenska kohorterna, men på en större geografisk skala där europeiska och nordamerikanska studier inkluderas finns indikationer på ett samband mellan hög konsumtion av rött kött och en högre risk för denna cancerform.

I studier om sambandet mellan mejeriprodukter och olika sjukdomar i kohorterna har det visat sig att det är viktigt att inte klumpa ihop olika mejeriprodukter i analyserna; det finns en tydlig skillnad mellan olika typer av mejeriprodukter som mjölk, ost, och syrade produkter (yoghurt och fil). 1 glas mjölk, 2 dl, räknas som en portion och det är motsvarande portionsstorlek för fil och yoghurt. För ost är portionsstorleken 20 g.

Det finns inget samband mellan mejeriprodukter som grupp av livsmedel och en kortare livslängd eller risk att insjukna i cancer eller hjärt- kärlsjukdom. Om man däremot jämför sambandet mellan mjölk och filmjölk/yoghurt separat med överlevnaden i kohorterna blir resultatet annorlunda. I båda kohorterna så finns det ett samband mellan en genomsnittligt kortare livslängd hos kvinnor och män vid en konsumtion om mer än 3 glas mjölk om dagen. Hos män är detta samband relaterat till hjärt-kärlsjukdom, men vad som kan ligga bakom sambandet hos kvinnor vet forskarna inte i dagsläget och en studie pågår för att ta reda på mer om detta. Det negativa sambandet mellan mjölkkonsumtion och livslängd hos kvinnor verkar till viss del motverkas av frukt och grönsaker om de åt åtminstone 5 portioner om dagen. Hos kvinnor och män som åt 1–2 portioner filmjölk eller yoghurt per dag finns istället ett samband med en i genomsnitt längre livslängd.

För både mammografikohorten och den svenska manskohorten finns en lägre frekvens av tjock- och ändtarmscancer hos de som åt 4 (kvinnor) eller 7 (män) portioner eller mer av fullfeta mejeriprodukter per dag. En hypotes som forskarna har är att kalcium kan vara en viktig faktor för att reducera risken. Forskarna har inte funnit något samband mellan mejeriprodukter som grupp och risken att insjukna i bukspottkörtel-, njur- eller urinblåsecancer. För cancer i urinblåsan visar en studie däremot en lägre risk att insjukna i denna cancerform för de individer som åt 2 portioner eller mer per dag av syrade mjölprodukter, till exempel yoghurt och crème fraiche.

Inte i någon av kohorterna finns samband mellan stroke och den totala konsumtionen av mejeriprodukter, fullfeta mejeriprodukter eller de enskilda mejeriprodukterna mjölk, filmjölk/youghurt, ost, grädde och crème fraiche. Däremot så finns ett samband mellan en lägre risk att drabbas av stroke och lättmejeriprodukter. I mammografikohorten finns också ett samband mellan mejeriprodukter förutom för smör på smörgåsarna och en lägre risk för hjärtinfarkt. Mycket smör på smörgåsen visar istället ett samband med högre risk för hjärtinfarkt. Motsvarande studie är inte genomförd på män.

I mammografikohorten finns ett samband mellan intag av mjölk, fermenterade mjölkprodukter (youghurt och fil), frukt samt grönsaker och risk för höftfraktur. Kvinnor som drack mycket mjölk, mer än tre glas om dagen, och åt lite frukt och grönsaker, mindre än två portioner om dagen, ådrog sig en höftfraktur i dubbelt så stor utsträckning jämfört med kvinnor som drack mindre än ett glas mjölk om dagen och åt mer än 5 portioner frukt och grönsaker per dag. Kvinnor som istället åt 2 eller färre portioner fil eller yoghurt varje dag och mer än 5 portioner per dag av frukt och grönt ådrog sig istället en höftfraktur mer sällan än den grupp kvinnor som drack lite mjölk men åt mycket grönsaker.