Epidemiologi och kohorter – vad är det?

Vad är epidemiologi och vad gör en epidemiolog?

Epidemiologi är läran om förekomst, orsaker och effekter av sjukdomar och hälsorelaterade faktorer, och beskriver fördelningen av hälsa och ohälsa i samhället. Inte enbart smittsamma sjukdomar omfattas av epidemiologi utan även diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och psykisk ohälsa studeras av epidemiologer. En epidemiolog identifierar och värderar betydelsen av olika faktorer som orsakar sjukdomarna, hur sjukdomar kan förebyggas och kontrolleras samt sjukdomars förlopp.

Varför använder man kohorter?

En kohort definieras som en grupp individer som följs över tid och en kohortstudie är en typ av observationsstudie. I en observationsstudie följer man någon och observerar vad resultatet blir när någon gör något. I SIMPLER definieras kohorterna av födelseår och bostadsort vid studiernas start.

Det finns flera orsaker till varför man vill följa en grupp individer över tiden. Det är till exempel ett av de få sätt vi kan studera orsaken till sjukdomar som tar lång tid på sig att utvecklas. Kohortstudier är också ett viktigt komplement till interventionsstudier, studier där man delar in deltagarna i olika grupper som utsätts för olika behandlingar. Interventionsstudier pågår under en kortare tid och det är ofta svårt att säga något om långsiktiga effekter med hjälp av dessa studier. Enskilda epidemiologiska studier kan inte användas för livsstilsrekommendationer utan fynden behöver kompletterande studier som till exempel interventionsstudier, djurstudier eller studier i celler för att studera bakomliggande mekanismer.

Studier av kohorter har bidragit till att vi idag vet att kost, motion, rökning och hälsovanor under vår levnad påverkar sjukdomsbilden när vi blir äldre.

Kohorter är också viktiga för att kunna följa olika trender i samhället, till exempel olika dieter. Långa dataserier, över flera decennier, blir då ett verktyg för att följa hur olika kost påverkar hälsan hos individer i kohorten, och vilka faktorer i kosten som leder till en sådan påverkan. Till exempel har forskare studerat om en kost med lågt glykemiskt index påverkar livslängden i kohorterna, men inte funnit något sådant samband. Personer som äter kost med lågt glykemiskt index lever inte längre, men dör inte heller i förtid jämfört med personer som äter en kost som innehåller måttlig eller stor mängd kolhydrater.

Med kohorter från olika länder och världsdelar finns möjligheter att studera hur generellt ett orsakssamband är. Varför kan olika forskare få helt olika resultat med till synes likadana data? Hur påverkar kulturella och/eller miljömässiga skillnader? Exempelvis finns ett samband mellan ägg och en förhöjd risk att drabbas av en viss prostatacancer hos män i Nordamerika. Det är en risk som inte återfinns hos män i Mälardalen. Troligen är det inte ägg i sig som är den bakomliggande orsaken utan istället något annat som samvarierar med ägg – män i Nordamerika äter eller gör något annat i samband med att de äter ägg som ökar risken för prostatacancer. Vad den faktorn kan vara återstår dock att se.

Ibland är svaren komplexa och många faktorer samverkar med varandra, som i exemplet ovan, eller så är underlaget inte nog detaljerat. En grupp av livsmedel där detaljnivån visat sig vara viktig är mejeriprodukter. Mycket tyder på att man inte kan klumpa ihop mejeriprodukter som en enda grupp, utan att man måste dela upp dem i mjölk, ost, fil och yoghurt var för sig för att hitta sambanden.