Hur SIMPLER blev SIMPLER

SIMPLER står för Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research.

Infrastrukturen SIMPLER har till uppgift att förse nationella och internationella forskare med material för forskning om hur kost- och livsstilsfaktorer men också genetik påverkar vår hälsa under framför allt den senare delen av livet. Kunskapen kan användas för att till exempel utveckla råd och rekommendationer om kost och livsstil, utveckla nya markörer för att enklare och effektivare diagnostisera kroniska sjukdomar och dess förstadier och utveckla nya individanpassade behandlingsmetoder.

Två kohorter utgör grunden för SIMPLER, Svenska Mammografikohorten (SMC) och Kohorten av Svenska Män (COSM). Nästan 110 000 personer ingår i dessa två kohorter. Studiedeltagarna har svarat på enkäter med frågor om sin hälsa, kost och livsstil vid upprepade tillfällen. Två mindre grupper har också besökt kliniker i Uppsala och Västerås för olika biometriska mätningar och provtagning. Analyser av insamlade prover har försett infrastrukturen med flera olika typer av data så som järnvärde, glukosvärde och blodfettstatus, men även proteiner och metaboliter i blodet samt information om genetiska variationer och mikrobiota i tarmarna.

Grunden för infrastrukturen lades år 1987 när Livsmedelsverket, Region Uppsala och Region Västmanland initierade en enkätbaserad studie om hälsa hos kvinnor, Svenska mammografikohorten. Vid uppföljningen av kvinnorna 1997 så inkluderades även en manlig kohort, Kohorten av svenska män. Kohorterna klassificerades som en nationell infrastruktur av Vetenskapsrådet 2014 och sedan slutet av 2018 förvaltas infrastrukturen av ett konsortium bestående av Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet i samarbete med Regionerna Uppsala, Västmanland och Örebro län. Kohorterna har tidigare förvaltats vid Uppsala universitet (1987–1996) och Karolinska Institutet (1997–2018) under ledning av professor Alicja Wolk. Vad som började med ett projekt om kost och hälsa hos kvinnor har under dessa år utvecklats till att omfatta en motsvarande manlig kohort, upprepade mätningar av kost och även av livsstilsfaktorer, upprepade matchningar mot nationella, regionala och lokala register samt insamling av kliniska data och biologiska prover. I dagsläget har det publicerats över 500 vetenskapliga artiklar baserade på data från kohorterna. Finansiering från Vetenskapsrådet sedan 2018 med motfinansiering från konsortiets parter och samarbetsparter har också gjort det möjligt att i en större skala förädla kohorterna och använda molekylära metoder för att studera geners, proteiners och metaboliters betydelse för insjuknande, sjukdomsförlopp och behandling.

Svenska mammografikohorten består av kvinnor födda mellan 1914 och 1948 boende i Uppland och Västmanland en inbjudan att delta i studien i samband med kallelse till mammografi. Kohorten av svenska män selekterades ur befolkningsregistret och fick sin första enkät år 1997, samma år som den första enkätuppföljningen av Svenska Mammografikohorten gjordes. Den manliga kohorten utgörs av män födda mellan åren 1914 och 1952 i Västmanland och Örebro län. Båda kohorterna har därefter följts upp 2008/2009 och 2019. Kvinnorna har besvarat minst sex enkäter och männen minst fem enkäter. Totalt finns cirka 107 000 deltagare uppdelat på de två kohorterna, och vid det senaste enkätutskicket 2019 svarade cirka 38 000 deltagare.

Kliniska underkohorter, som inkluderar provtagningar och mätningar av kroppssammansättning, etablerades 2003 för kvinnor i Uppsala och 2010 för kvinnor och män i Västerås. Den första provtagningsomgången i Uppsala avslutades 2009 och en andra provtagningsomgång är pågående sedan 2015. Första provtagningsomgången i Västerås för både kvinnor och män i avslutades 2019 och en andra omgång påbörjades i oktober 2022. I biobanken finns blod-, urin-, avförings- samt fettvävnadsprov. Utöver provtagning i de kliniska underkohorterna har även salivprover samlats in från cirka 39 000 män och kvinnor mellan 2004 och 2008, som använts för DNA extraktion under 2019. Totalt utgörs biobanken av mer än 800 000 prover och nya prover tillförs kontinuerligt.