Cancer
De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatcancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. Totalt får ca 61 000 svenskar diagnosen cancer varje år, av dessa är 10 000 fall prostatcancer, 9 400 fall bröstcancer och 6 400 fall tjock- och ändtarmscancer. Läs mer om specifika cancerformer under rubrikerna nedan.

Foto: Uppsala universitet
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år insjuknar ca 9 400 kvinnor i Sverige i denna sjukdom. Här beskrivs de livsmedel och näringsämnen som studerats i relation till bröstcancer inom mammografikohorten.
Studier på mammografikohorten visade att kvinnor som äter mycket fibrer från frukt och spannmål löper lägre risk att utveckla bröstcancer jämfört med kvinnor som äter väldigt lite av dessa fibrer. Troligtvis kan lignaner, ett östrogenlikt ämne som främst finns i spannmålsprodukter, och fruktfiber hämma tillgängligheten av biologiskt (kroppseget) östrogen. Genom att östrogennivåerna i blodet på så sätt sjunker minskar risken för bröstcancer. Resultat visade även att kvinnor som någon gång under sitt liv ätit hormontillskott hade halverad risk att drabbas av bröstcancer om de åt en fiberrik kost. Alla kvinnor som åt en fiberrik kost, det vill säga både kvinnor som ätit och de som inte ätit hormontillskott, hade 17 % lägre risk för bröstcancer.
Ytterligare resultat från mammografikohorten visade att kvinnor som dricker mer än ett glas alkohol per dag har en förhöjd risk för bröstcancer, särskilt om de även tagit hormonbehandling under klimakteriet. Likaså har studier baserade på samma kohort visat att kvinnor som får i sig mycket kadmium* från kosten löper större risk att drabbas av bröstcancer.
Forskarna visade också att fetma var kopplat till högre risk för den mest vanliga typen av bröstcancer efter klimakteriet, så kallad hormonberoende bröstcancer. Den högre risken var särskilt tydlig bland kvinnor som aldrig ätit hormontillskott och kvinnor utan bröstcancer i släkten. Varken kaffe eller rött kött hade något samband med bröstcancerrisken.
En kost rik på folat eller selen hade samband med lägre dödlighet i bröstcancer medan varken koffein, kalcium från kost eller fettsyror (linolsyra) från mjölkprodukter uppvisade något samband med bröstcancerrisken hos deltagarna mammografikohorten.
*Kadmium är en tungmetall som förekommer i låga halter i de flesta livsmedel. Njure, lever, vissa skaldjur och vissa svampar kan innehålla höga halter, men det är spannmål, grönsaker och potatis som står för det största bidraget i kosten. Cigaretter innehåller mycket kadmium – på så vis blir rökare dessutom exponerade för denna tungmetall via cigarettröken.
Bukspottkörtelcancer
Varje år får omkring 1 300 personer i Sverige cancer i bukspottkörteln (pancreas). Cancerformen är ungefär lika vanlig bland kvinnor som män. Tre fjärdedelar av de som drabbas är över 65 år.
Folat* och metionin# i kosten har samband med lägre risk att utveckla bukspottkörtelcancer enligt studier på mammografikohorten och kohorten av svenska män. Ett högt intag av socker och läsk visade samband med högre risk att drabbas, vilket visades både i mammografikohorten och i kohorten av svenska män.
En studie på mammografikohorten visade att kvinnor som åt mycket rött kött hade en högre risk för cancer i bukspottkörteln.
Fetma, diabetes och rökning är andra riskfaktorer för cancer i bukspottkörteln, vilket visades både i mammografikohorten och i kohorten av svenska män samt i studier från andra länder.
*Folat och folsyra är vitamin inom B-vitamingruppen. De finns främst i baljväxter, gröna bladgrönsaker, frukt och bär. Även fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt innehåller förhållandevis mycket folat.
#Metionin är en essentiell aminosyra, dvs. kroppen kan inte tillverka den själv, utan den måste tillföras via kosten. Metionin finns främst i kött, fisk, sesamfrön och paranötter.
Cancer i urinblåsan
Ungefär 2 900 svenskar får varje år urinblåsecancer. Den här cancerformen är mycket vanligare bland män än kvinnor.
Ett högt intag av filmjölk och yoghurt visade en koppling till lägre risk för urinblåsecancer hos både män och kvinnor. Män som åt två eller fler portioner yoghurt eller filmjölk om dagen hade 36 % lägre risk för urinblåsecancer jämfört med män som aldrig åt yoghurt eller filmjölk. För kvinnor var motsvarande risk 45 % lägre.
Studier baserade på mammografikohorten och kohorten av svenska män har inte visat några samband mellan intag av frukt, grönsaker eller kött och risken att utveckla cancer i urinblåsan.
Inte heller diabetes, längd, vikt eller övervikt var kopplat till risken för urinblåsecancer.
Livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer innebär cancer i endometriet, dvs. de celler som klär insidan av livmodern. Årligen insjuknar ca 1 400 kvinnor i Sverige i livmoderkroppscancer.
Forskningen visade att kvinnor som äter mycket socker och sötsaker hade högre risk för livmoderkroppscancer jämfört med övriga kvinnor. För överviktiga kvinnor som åt mycket socker och sötsaker var risken fördubblad jämfört med kvinnor som åt lite socker och sötsaker. Kadmiumexponering* via maten och en kolhydratrik kost, en kost med så kallat högt glykemiskt index, var två andra faktorer som också var kopplade till en högre risk för livmoderkroppscancer. Hos kvinnor med en kolhydratrik kost som dessutom var överviktiga och hade låg fysisk aktivitet var risken för livmoderkroppscancer ännu högre. Dessutom observerades en högre risk för livmoderkroppscancer bland kvinnor med ett högt intag av järn (hemjärn) från kött. Däremot hade överviktiga som drack mycket kaffe en lägre risk för denna typ av cancer, enligt en annan studie på mammografikohorten.
Inget samband kunde visas mellan alkoholkonsumtion (upp till ett glas per dag) och livmoderkroppscancer.
Med hjälp av data från mammografikohorten visade man också att kvinnor med diabetes hade högre risk för livmoderkroppscancer. Diabetiker hade två gånger högre risk att drabbas av livmoderkroppscancer jämfört med friska kvinnor. Högst risk hade diabetiker som led av fetma och hade låg fysisk aktivitet. De hade tio gånger högre risk att drabbas jämfört med normalviktiga kvinnor utan diabetes som var fysiskt aktiva. Även kvinnor utan diabetes och med normal kroppsvikt men med låg fysisk aktivitet hade högre risk för livmoderkroppscancer jämfört med kvinnor som var fysiskt aktiva.
*Kadmium är en tungmetall som förekommer i låga halter i de flesta livsmedel. Njure, lever, vissa skaldjur och vissa svampar kan innehålla höga halter, men det är spannmål, grönsaker och potatis som står för det största bidraget i kosten. Cigaretter innehåller mycket kadmium – på så vis blir rökare dessutom exponerade för denna tungmetall via cigarettröken.
Magsäckscancer
Antalet fall av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet men fortfarande får nästan 800 svenska kvinnor och män sjukdomen årligen. Cancerformen är vanligare bland män.
Studier baserade på mammografikohorten och kohorten av svenska män visar att de som regelbundet åt grönsaker har lägre risk för magsäckscancer, medan intag av öl och charkuteriprodukter har samband med en högre risk. Män och kvinnor som åt två eller fler portioner grönsaker om dagen hade en nästan halverad risk att drabbas av magsäckscancer jämfört med män och kvinnor som åt mindre än en portion per dag. Kvinnor som drack mer än en starköl per vecka hade en fördubblad risk för magsäckscancer jämfört med kvinnor som aldrig drack öl. En hög konsumtion av charkuteriprodukter som till exempel bacon, korv eller salami hade också samband med högre risk för magsäckscancer.
Ett högt intag av A-vitamin*, retinol# och karotenoider& visade samband med halverad risk för både män och kvinnor att drabbas av magsäckscancer jämfört med de som hade ett lågt intag.
*A-vitamin finns i stora mängder i inälvsmat, som t.ex. lever. Bra källor är även matfett, mjölk, fil, ost och ägg. A-vitaminbrist är mycket ovanligt i Sverige idag. För stora doser av A-vitamin kan vara skadligt och detta kan främst ske vid konsumtion av kosttillskott.
#Retinol är en typ av A-vitamin.
&Karotenoider är en grupp näringsämnen som finns i växter, till exempel morötter. Vissa karotenoider kan i kroppen omvandlas till A-vitamin.
Njurcancer
Varje år registreras ungefär 1 200 nya fall av njurcancer i Sverige. De flesta som får diagnosen är 60 år eller äldre. Sjukdomen är nästan dubbelt så vanlig bland män jämfört med kvinnor.
Studier på mammografikohorten visar att kvinnor som äter mycket fet fisk har lägre risk för njurcancer. Kvinnor som åt fet fisk minst en gång i veckan hade nästan en halverad risk för njurcancer jämfört med kvinnor som aldrig åt fet fisk. En hög konsumtion av frukt och grönsaker och en måttlig alkoholkonsumtion kan också ha samband med lägre risk.
Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män. Nästan
10 000 män i Sverige får diagnosen varje år och antalet fall har ökat kraftigt under de senaste årtiondena.
Män som hade fysiskt aktiva arbeten samt som gick eller cyklade mer än 30 minuter per dag istället för att ta bilen hade en lägre risk för insjuknande i prostatacancer, enligt en studie på den svenska manskohorten. Risken var successivt lägre med högre mängd fysisk aktivitet upp till en nivå av två timmars fysisk aktivitet per dag.
Fetma (BMI över 30) var kopplat till en högre risk för den aggressiva formen av prostatacancer med ungefär 20 % jämfört med normalviktiga män.
Ett högt intag av zink i kosten hade samband med lägre dödlighet i prostatacancer, särskilt hos män med lokaliserad sjukdom. Däremot var ett högt intag av kadmium från kosten kopplat till en något förhöjd risk att insjukna i prostatacancer, främst bland icke-rökare.
Tjock- och ändtarmscancer
Näst efter bröstcancer och prostatacancer är tjock- och ändtarmscancer den vanligaste cancerformen. Årligen insjuknar ca 6 400 kvinnor och män i Sverige i denna sjukdom.
En studie baserad på mammografikohorten visade att en hög konsumtion av rött kött har samband med högre risk för cancer i tjocktarmen, framförallt i den distala (nedersta delen) tjocktarmen. Kvinnor som åt mer än 100 g rött kött (ca en portion) per dag hade mer än dubbelt så hög risk att drabbas av distal tjocktarmscancer jämfört med kvinnor som åt mindre än 50 g rött kött per dag. Kvinnor med en hög konsumtion av fullkornsprodukter hade 35 % lägre risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med kvinnor med en låg konsumtion.
En kost rik på fullkorn, frukt och grönsaker har samband med lägre risk för tjock- och ändtarmscancer enligt studier baserade på mammografikohorten och kohorten av svenska män. Resultat baserade på dessa studier visar även att högt intag av folat* och magnesium (båda näringsämnena finns rikligt i t.ex. gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter) samt kalcium (finns i bl.a. mjölkprodukter och bladgrönsaker) från kosten har samband med lägre risk för tjock- och ändtarmscancer.
Det finns ett samband mellan vitamin B6# och risken för att utveckla tjock- och ändtarmscancer, särskilt hos kvinnor som dricker alkohol. Av de kvinnor som drack mer än två glas alkohol per vecka hade de med ett högt intag av vitamin B6 72 % lägre risk för tjocktarmscancer jämfört med kvinnor med ett lågt intag av vitamin B6. Fysisk aktivitet samt en långvarig regelbunden användning av acetylsalicylsyra (som är den aktiva substansen i bl.a. Bamyl) är andra faktorer som visats ha samband med lägre risk för tjock- och ändtarmscancer i studier på mammografikohorten och kohorten av svenska män. En hög användning av värktabletter med acetylsalicylsyra kan dock ha oönskade effekter i form av magbesvär och ökad blödningsrisk. Män som var fysiskt aktiva en timme eller mer per dag hade nära på halverad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med män som var aktiva mindre än tio minuter per dag.
I en studie på manskohorten såg man att män med diabetes har 49 % högre risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer jämfört med män som inte har diabetes.
Studier på mammografikohorten och kohorten av svenska män visar att det inte finns något samband mellan en kolhydratrik kost eller kaffekonsumtion och risken för tjock- och ändtarmscancer.
*Folat och folsyra är vitamin inom B-vitamingruppen. De finns främst i baljväxter, gröna bladgrönsaker, frukt och bär. Även fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt innehåller förhållandevis mycket folat.
#Vitamin B6 finns i de flesta livsmedel, men främst i animaliska livsmedel som kött, fågel, korv och ägg.
Äggstockscancer
Cancer i äggstockarna är vanligast hos kvinnor i 60-70-årsåldern. Varje år registreras ca 700 fall av äggstockscancer i Sverige.
Studier på mammografikohorten har visat att konsumtion av te och grönsaker har samband med lägre risk för att utveckla äggstockscancer. Kvinnor som drack två eller fler koppar te per dag hade en halverad risk att insjukna i denna cancerform jämfört med kvinnor som sällan eller aldrig drack te. Detta berodde inte på en lägre kaffekonsumtion hos de kvinnor som drack mer te. Likaså hade kvinnor som åt tre eller fler portioner grönsaker per dag ca 40 % lägre risk för äggstockscancer jämfört med kvinnor som åt färre än en portion grönsaker per dag. En hypotes är att det är antioxidanter i te och grönsaker som kan skydda mot äggstockscancer.
Faktorer som studerats inom mammografikohorten, men inte visats ha någon påverkan på risken att utveckla äggstockscancer är konsumtion av kaffe, rött kött, fisk och ägg samt kadmiumexponering*.
*Kadmium är en tungmetall som förekommer i låga halter i de flesta livsmedel. Njure, lever, vissa skaldjur och vissa svampar kan innehålla höga halter, men det är spannmål, grönsaker och potatis som står för det största bidraget i kosten. Cigaretter innehåller mycket kadmium – på så vis blir rökare dessutom exponerade för denna tungmetall via cigarettröken.